Studien handlar om Elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande på fritidshem. Syftet är att se hur Elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har används i undersökningen är samtalspromenader där Elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.Därför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vår studie. Vårt teoretiska perspektiv är barns perspektiv som används för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin livsvärld.I studien framgår det att eleverna har inflytande när det gäller vissa saker på fritidshemmet. Eleverna har även en viss förståelse kring begreppet inflytande och fritidslärarna har goda möjligheter att bygga vidare på detta utifrån elevernas perspektiv..

Studien handlar om Elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande på fritidshem. Syftet är att se hur Elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har används i undersökningen är samtalspromenader där Elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.Därför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vår studie. Vårt teoretiska perspektiv är barns perspektiv som används för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin livsvärld.I studien framgår det att eleverna har inflytande när det gäller vissa saker på fritidshemmet. Eleverna har även en viss förståelse kring begreppet inflytande och fritidslärarna har goda möjligheter att bygga vidare på detta utifrån elevernas perspektiv..

Mitt syfte med arbetet var att beskriva, analysera och förstå Elevers tankar om samverkan mellan hem och skola. För att ta reda på detta har jag utfört kvalitativa intervjuer, där jag har tillämpat en hermeneutisk ansats. För att fånga informationen vid intervjuerna valde jag att spela in dem med diktafon, dessa intervjuer skrev jag sedan ner för att kunna arbeta med dem. Arbetet har fokuserat på eleverna och deras tankar om samverkan. De medverkande eleverna i undersökningen var mellan sju och nio år.

Syftet med detta examensarbete är att öka förståelsen för tankar dagens lärare har av bedömning, och vilka tankar deras elever har av det bedömningsarbete lärarna utför. Med detta som utgångspunkt konstruerade vi intervjuunderlag och elevenkäter, för att kunna söka svar på våra frågeställningar. Vi intervjuade 3 lärare, som arbetar som matematiklärare i årskurs 6, om deras tankar kring summativ och formativ bedömning i matematik, och hur de lägger upp sitt bedömningsarbete. De intervjuade lärarnas elever deltog i undersökningen, genom att svara på en enkät, där frågor om elevernas tankar kring bedömning i matematik ställdes. De centrala begrepp som presenteras i litteraturgenomgången hjälpte oss sedan att tolka vårt resultat.

Vårt arbete behandlar elevers upplevelser och tankar om att tala inför en grupp människor. För att få svar på våra frågeställningar har vi låtit elever i år 4 och år 5, skriva ner sina tankar och funderingar kring detta ämne. Våra resultat är baserade på två stycken undersökningar. Den första undersökningen behandlar elevers situation i kamratgrupper och den andra undersökningen beskriver elevers upplevelser och tankar om hur det känns att framträda inför en grupp människor. I våra resultat visar det sig att övervägande av eleverna tycker det är en stor skillnad att prata inför hela klassen än med sina närmaste kamrater.

Denna undersökning syftar till att lyfta fram dels elevers egna tankar kring användandet av boksamtal som en undervisningsmetod i klassrummet samt vad eleverna själva tycker om boksamtal. Att presentera elevernas egna tankar och funderingar har varit en viktig del för mig i denna undersökning, då jag känt att Elevers tankar kring användandet av vissa undervisningsmetoder ofta inte representeras. I denna undersökning presenteras material som blivit insamlat i form av intervjuer och observationer. Detta material har sedan blivit analyserat med hjälp av tidigare forskning och facklitteratur. Jag har lagt stor fokus på både begrepp och teorier som författaren Aidan Chambers tagit upp i boken Böcker inom oss(1994) då jag granskat att han behandlat begreppet boksamtal på ett djupgående sätt. För att besvara mitt syfte med undersökningen utformade jag tre stycken frågeställningar som handlar om vad eleverna tycker om boksamtal och vad de själva tycker att de lär sig ut av boksamtal i klassrummet.

Syftet med studien var att undersöka Elevers tankar kring motivation och vilka faktorer som påverkar dem till lärande. Frågeställningarna vi ställde oss var: Vilka motivationsformer påverkar elevers motivation? Hur påverkas elevers motivation av lärmiljön, undervisningen samt elevens egen självbild? Vi genomförde en kvalitativ undersökning då vi intervjuade 24 elever i åldrarna 10-12 år.Resultatet visade att de flesta elever blev motiverade av yttre faktorer. Majoriteten motiverades till att gå i skolan, då de såg det meningsfullt och kunde knyta an skolkunskaperna till det verkliga och vardagliga livet utanför skolan. Att få en bra utbildning och ett bra arbete var viktigt för dem.

I vårt arbete har syftet varit att undersöka Elevers tankar och föreställningar kring det naturvetenskapliga fenomenet dag och natt samt hur elevernas tankar och förställningar påverkas genom medverkan vid ett inlärningstillfälle. Undersökningen har genomförts med hjälp av två intervjutillfällen, före och efter en undervisningssekvens. De 15 elever undersökningen omfattat är mellan elva och tolv år gamla. Eleverna går på två olika skolor, tre av dem läser efter grundsärskolans kursplan medan resterande tolv läser efter grundskolans kursplan. Svaren som framkommit vid intervjuerna har kategoriserats från A-F.

Denna uppsats belyser elevers sätt att se på sitt eget lärande och hur denna syn tas tillvara i skolan. Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur eleverna vill tillägna sig nya kunskaper och utveckla sitt lärande samt hur lärarna kring eleverna kan möta upp detta synsätt. För att ta reda på elevernas åsikter har de fått svara på en enkät. Undersökningen har vänt sig till elever i årskurs 2, 4 och 6. För att ta reda om lärarna kan möta upp elevernas tankar har jag valt att låta lärare reflektera kring sina lärandesituationer.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om Elevers tankar och tolkningar utifrån läsningen av novellen ?Det osynliga barnet? av Tove Jansson. Denna aktionsforskning är genomförd som en del av vår egen undervisning på två skolor. Vi använder existentialismen och utvecklingspsykologins teorier för att närma oss högstadieelevernas egna livsfrågor och tolka deras resonemang. Arbetet baseras på elevsamtal i form av fokusgrupper samt elevuppsatser, som ett sätt att få syn på elevers inre tankar.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka Elevers tankar om hållbar utveckling och konsumtion. Med min undersökning ville jag ha svar på vilken kunskap eleverna har om hållbar utveckling, hur de använder sin kunskap i egen konsumtion samt varifrån de har fått sin kunskap. Resultaten har baserats på en enkätundersökning och intervjuer med elever i år 6, i en ort med goda socioekonomiska förhållanden i södra Sverige. Resultaten har visat att eleverna har en relativt låg kunskap och att lärandesituationerna i skolan är få inom området hållbar konsumtion. Jag har i min undersökning sett tydliga samband mellan elevernas kunskap, attityd och handling..

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vad verksamma lärare på en homogent integrerad skola har för tankar kring elevers identitet, samt vad de har för förhållningssätt kring elevers kunskapsinhämtning baserat på identitet. För att undersöka detta har kvalitativ forskningsintervju använts som metod. Resultatet visar att lärarna ansåg begreppet identitet av yttersta vikt, dock av andra anledningar än just jag ämnade fokusera på. Vidare kan det konstateras att lärarna arbetar med identitet men att det är ett mångtydigt begrepp, och kan således tolkas och tillämpas på olika sätt..

Intentionerna med vår undersökning har varit att undersöka nyanlända elevers respektive lärarnas uppfattning om förberedelseklassen. Vi redogör för elevernas förutsättningar och behov, samt hur de kämpar för att anpassa sig i den nya skolan. Vi beskriver även lärarnas tankar om elevernas behov. I vår slutdiskussion har vi dragit slutsatsen att det är mycket som behöver bli bättre i skolan. Vi efterlyser bättre samarbete mellan förberedelseklasslärarna och övriga personal i skolan, samt bättre kontakt med modersmålslärare och föräldrar.

Avsikten med arbetet är att studera några Elevers tankar kring vad eller vem Somme påverkat dem till ett eventuellt yrkesval samt vilka kunskaper de har om olika yrken. Ytterligare syfte med arbetet är att synliggöra hur könsspecifika förväntningar på flickor och pojkar kan påverka dem i deras yrkesval. Genom att göra en könsstudie belyser jag denna problematik vilken i sin tur förklaras genom teorier om jämställdhet, makt och kön. Den empiriska undersökningen består av sex intervjuer och resultatet visar att eleverna har tankar och kunskaper om vad man gör och ska kunna i olika yrken. Flera av eleverna har redan uppfattningar om vad de vill bli och det är i första hand papporna Somme påverkat dem till yrkesvalet.

Arbetet är ett sökande och ett undersökande. Det handlar om möblerna i rummet och hur vi uppfattar dom.Jag har sökt ett förstående om hur möbler är sammansatta. Inte tekniskt utan mer ideologiskt, filosofiskt.Jag har plockat isär och byggt ihop. För att hitta beståndsdelar och skapa förståelse.I stort är det en studie i tankar.Tankar som i lästa tankar. Andras tankar.Tankar som i tänkta tankar.